Du läser

En trädgård för de som håller världen igång

Pollinerare Trädgård

En trädgård för de som håller världen igång

Bi som pollinerare

Det är en av sommarens mest igenkännbara ljud: ett lågt, dovt surrande som rör sig genom rabatten, stannar ett ögonblick vid en blomma och sedan glider vidare. Humlans flykt. Det låter som en bagatell – som bakgrundsljud från en trädgård som mår bra. Men i delar av Europa och världen börjar det surret bli farligt tyst. Och utan det surret förändras allting.

Tystnadens ekologi – varför pollinerarna försvinner

Sedan mitten av 1900-talet har bestånden av vilda bin och humlor minskat dramatiskt i stora delar av Europa. Studier från Sverige visar att flera av våra 270 vilda biarter är starkt hotade, och ungefär en tredjedel av alla humlearter i Europa klassas idag som sårbara eller nära hotade. Det är siffror som borde få oss att stanna upp.

Orsakerna är sammanlänkade och förstärker varandra. Jordbrukslandskapet har förändrats fundamentalt – de blomrika ängar och vilda dikesrenar som en gång täckte landet har ersatts av monokulturer och välklippta gräsytor. Bekämpningsmedel, framför allt neonikotinoider, skadar binas nervsystem och orientering. Parasiter som varroa-kvalstret slår ut bikupor. Och klimatförändringarna förskjuter blomstperioderna på ett sätt som inte alltid matchar insekternas livscykler.

En tredjedel av all mat vi äter är direkt beroende av pollinerare. Utan dem – inga äpplen, inga jordgubbar, inga tomater.

av vår mat är direkt beroende av pollinerare
270
vilda biarter finns i Sverige – många nu hotade
30%
av Europas humlearter klassas som hotade

Men det finns hopp – och det hopp bor delvis i din trädgård.

Visste du att: Forskning från bland annat University of Sussex visar att trädgårdar i städer och förorter kan vara viktigare livsmiljöer för vilda pollinerare än många lantliga marker – just för att de rymmer en större mångfald av blommande växter under en längre period. Din lilla rabatt är inte liten. Den är en länk i ett nätverk.

Tre pollinerare du vill välkomna – och hur de lever

Att förstå sina gäster är första steget mot att bli en bra värd. Bin, humlor och fjärilar har olika behov, olika flygtider och olika preferenser. Här är en kort presentation:

Vildbin
Det finns 270 arter i Sverige, de flesta solitära – de lever alltså inte i kolonier utan ensamma. Honan gräver ett bo i marken eller i ihåliga stjälkar och samlar pollen till sina larver. Många är specialister på en enda växtfamilj. De är tysta, sällan aggressiva och pollinerar effektivt.
Humlor
Humlorna är de kraftfullaste pollinerarna vi har. De flyger i kallare temperaturer än honungsbin, vaknar tidigt på våren och är aktiva sent på hösten. Deras ”buzz pollination” – vibrationen de skapar mot blomman – frigör pollen som inga andra insekter når. De behöver blommor från mars till oktober.
Fjärilar
Fjärilar pollinerar men är också känsliga indikatorer på ekosystemets hälsa. De behöver inte bara nektarblommor för mat utan specifika värdväxter för sina larver – nässlan för nässelfjärilen, till exempel. En fjärilsvänlig trädgård har både mat och barnkammare.

Vilka växter ska du plantera?

Tricket med en pollinerarvänlig trädgård är kontinuitet. Du vill ha blommor från tidig vår till sen höst – helst alltid något på gång, alltid något att hämta mat från. Här är ett urval av de bästa växterna, sorterade efter blomningstid:

Tidig vår – april till maj

Krokus (Crocus tommasinianus)

En av de allra första blomkällorna på året. Kritiskt viktig för humledrottningar som precis vaknat och desperat behöver energi. Plantera i massor i gräsmattan.
  • Humla
  • Bi
Lungört (Pulmonaria officinalis)
En skuggig perenns underverk. Blommar tidigt i rosa och blått, är mycket riktig på nektar och är en räddare för de tidiga humlorna. Trivs under lövträd.
  • Humla

Försommar – maj till juni

Blåklocka (Campanula rotundifolia)
En svensk ursprungsväxt och en av binas favoritblommor. Enkel att odla, breder ut sig självmant och blommar länge. Lämna gärna en fläck ogräsad i gräsmattan.
  • Bi
  • Humla
Lavendel (Lavandula angustifolia)
En magnet för bin och humlor. En stor lavendelbuske som blommar i juli kan ha hundratals insekter på sig samtidigt. Doftar ljuvligt och kräver mycket lite skötsel.
  • Bi
  • Fjäril

Högsommar – juli till augusti

Fackelblomster (Lythrum salicaria)

En av de viktigaste inhemska pollineringsväxterna vi har. Blommar intensivt i magenta-rosa och är hem till ett 20-tal specialiserade biarter. Trivs vid fukt.
  • Bi
  • Humla
  • Fjäril
Stor blåsuga (Echium vulgare)
Kallas ibland ”biernas paradisblomma” – över 40 biarter har observerats på en enda växt. Tvåårig, sår sig gärna själv och trivs i mager, torr jord. Elektrisk blå blomning.
  • Bi
  • Humla

Höst – september till oktober

Höstaster (Aster novi-belgii)
En av de viktigaste senblommarna. Ger nektar och pollen när nästan allt annat stängt för säsongen. Kritisk för humlor och fjärilar som förbereder sig för vintern.
  • Bi
  • Fjäril
Murgröna (Hedera helix)
Murgrönan är ett underskattat kraftpaket – den blommar i september-oktober och är vid den tidpunkten ofta den enda nektarkällan kvar. Låt den klättra fritt längs ett staket.
  • Bi
  • Humla

Bortom blommorna – boplatser och vatten

En pollinerarvänlig trädgård handlar om mer än mat. Vilda bin behöver platser att lägga sina ägg och övervinttra. Humlor letar boplatser i marken, under mossan eller i gamla musbohål. Fjärilar behöver ostörda vrår med visset gräs och löv där de kan förpuppa sig.

Det enklaste du kan göra är att lämna en del av trädgården lite stökig. En hög med ihåliga stjälkar, ett stycke bar jord i ett soligt läge, en hög med löv i ett hörn. Det kostar dig ingenting och är värt mer än vilket insektshotell du kan köpa i en trädgårdsbutik.

Gör det själv – tre enkla åtgärder

1. Låt en fläck av gräsmattan växa vild hela säsongen.

2. Ställ ut en grund skål med vatten och lite stenar så insekterna kan landa.

3. Lämna kvar de ihåliga stjälkarna av perenner till nästa vår – de är vinterbostäder.

Vad du ska göra – och vad du ska sluta med

Gör detta
  • Plantera inhemskt – svenska ursprungsväxter är bäst för svenska insekter
  • Ha blommor i tre säsonger: vår, sommar och höst
  • Lämna delar av trädgården ostädad och naturlig
  • Välj enkla blommor – fyllda sorter har ofta ingen nektar
  • Ställ fram vatten på varma dagar
  • Klipp gräsmattan lite mer sällan i blomningssäsongen
Undvik detta
  • Bekämpningsmedel – även ”milda” medel skadar insekter
  • Fyllda dekorativa blommor utan öppen blomkorg
  • Alltför städad trädgård utan boplatser
  • Klippa gräsmattan för tätt och för kort
  • Ta bort alla ”ogräs” – maskrosor och tistel är viktiga tidiga nektarkällor
  • Flytta eller störa jordboenden – vänta till sen höst

Maskrosen är inget ogräs. Den är vårens viktigaste livlina för de humlor som just vaknat och letar föda i ett ännu kalt landskap.

Det finns en sista sak värd att nämna, en sak som kanske är det viktigaste av allt: pesticidfri odling. Det räcker inte med att plantera blommor om du sedan besprutar dem. Neonikotinoider – en vanlig typ av bekämpningsmedel – finns kvar i blommornas pollen och nektar även länge efter att du slutat spruta. Välj alltid ekologiska alternativ, eller inget alls. Naturen klarar ogräs och skadedjur bättre än vi tror – om vi låter den.

Din trädgård är en del av något större

Det surret du hör en julieftermiddag när humlorna arbetar sig igenom lavendeln är inte en slump. Det är resultatet av miljoner år av samevolution – blommor och insekter som format varandra, som blivit beroende av varandra på ett sätt som är svårt att förstå fullt ut men omöjligt att inte respektera. När du planterar en krokus i september, spar en fläck vilt gräs eller lämnar kvar de torra perenner när höststädningen är klar – då är du med och håller det surret vid liv. Och det surret håller oss alla vid liv.